Kärlek även på språk och stil i romanen. Finns

Kärlek
och mord

I den här uppgiften skall du undersöka och jämföra Therese Raquin med det s.k Sturebymordet den 7 juni 2009, där två
ungdomar drev varandra till att döda en annan ung människa. Både likheter och
skillnader ska belysas. De faktorer som ska jämföras är:

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

·        
Förövaren

·        
Offren

·        
Planeringen av morden

·        
Utföranden

·        
Polisutredningarna: Bevisen och Vittnena

·        
Förövarnas straff

·        
Reaktioner från deras omgivningar

Diskutera även:

·        
Kan två människor, som gemensamt har dödat
en annan människa för att få varandra, fortsätta att leva lyckliga tillsammans?

·        
Skulle de här morden kunna hända i omvänd
ordning, alltså mordet i Therese Raquin idag och Sturebymordet på 1800 – talet?

·        
Vilket mord tycker du är grymmast och mest
onödigt? Motivera!

Språk och stil

·        
Titta även på språk och stil i romanen.
Finns några speciella berättargrepp?

 

Skriv i Times New Roman, 12p, 1,5 radavstånd. Omfång:
3-5 sidor. När du är klar låter du en kamrat läsa igenom din text och
kommentera eventuella förbättringsmöjligheter. Ändra därefter om du är överens
med bedömaren. Inlämning i mappen i
Fronter 7/2 kl. 23:59.

 

Centralt innehåll

Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som
män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad
analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp
och verktyg.

Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar
strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk
granskning.

 

Kunskapskrav

E

Elever kan
med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig
karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt
urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till
syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska
källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak
följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på
ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket
är varierat och innehåller goda formuleringar.

Eleven kan
göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett
författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet
litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning
genom belägg från texterna.

C

Uppfyller
samtliga krav för E.

Elever kan
med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig
karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade.
Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven
kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och
referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.
Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser
utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda
formuleringar.

Eleven kan
göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys av ett tema, en genre
eller ett författarskap. I analysen använder eleven med viss säkerhet
litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom
väl valda belägg från texterna.

A

Uppfyller
samtliga krav för E och C.

Elever kan
med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika
källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär
och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är
dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och
referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet.
Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser
utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart,varierat och över lag
välformulerat.

Eleven kan
göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär analys
av ett tema, en genre eller ett författarskap ur flera perspektiv. I analysen
använder eleven med säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt
ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.

 

Litterära
begrepp

Allmänt

genre = texttyp

facklitteratur/faktalitteratur = litteratur som bygger
på fakta, som behandlar ett vetenskapligt

ämne (motsats fiktion/skönlitteratur).

fiktion/skönlitteratur = texter med påhittat innehåll
(fantasi).

prosa/episka texter = berättande skönlitterära texter,
d.v.s. romaner (obs! ett kapitel – flera

kapitel), noveller och kortprosa (korta prosastycken).

prolog = inledning till roman

epilog = avslutning till roman

 

Vid
analys

komposition = textens uppbyggnad (t.ex. indelning i
stycken osv.).

handling/intrig = händelserna som utspelas i texten.

tema = ämne, vad något berättat handlar om på ett
djupare plan. Intrigen, karaktärerna,

miljön, berättartekniken och olika symboler i
berättelsen är saker som tillsammans bidrar till att göra mottagaren uppmärksam
på temat. Temat finns nästan aldrig inskrivet i berättelsen utan måste tolkas
fram. T.ex. hämnd, olycklig kärlek, orättvisa etc.

motiv = ofta underteman. T.ex. en son söker sin far
eller resan.

karaktär = person i en skönlitterär text.

parallellhandling = flera skeenden pågår samtidigt,
t.ex. i en roman eller film.

berättarperspektiv = ur vems synvinkel handlingen
återges.

en text med jag-berättare/en text som är skriven i
första person/en text som är skriven i

jagform = text där en person återger händelserna
enbart ur sitt eget perspektiv.

en text som är skriven i tredje person = en text där
händelserna återges i han?
och/ eller honform.

utomstående berättare = händelserna återges av någon
som inte är med i berättelsen, någon som betraktar skeendet utifrån som genom
en kamera.

allvetande berättare = en berättare som har insyn i
alla skeenden och alla personers tankar och känslor och kan förflytta sig lätt
mellan dessa.

inre monolog = en persons tankar skrivs ut i texten,
och kan ibland vara ganska rörig då vi hela tiden kommer med nya tankar och
funderingar.

personskildring/personbeskrivning = hur författaren
beskriver sina karaktärer. Görs det direkt eller indirekt? Får deras handlingar
stå som beskrivningar för deras egenskaper?

miljöskildring/miljöbeskrivning = hur författaren
beskriver miljön. Är det direkt eller indirekt? Genom lukter eller andra
sinnesintryck? Konkret? Genom de olika karaktärernas perspektiv?

tidsförlopp = den tid som förflyter under berättelsens
lopp.

tidsangivelser/tidsmarkörer = “vinkar” i texten med
vilka författaren visar under vilken tidsperiod berättelsen utspelar sig.

 

Novell

Exposition = novellens klassiska uppbyggnad
(presentation av personer, miljö, situation), som består av:konflikt (det
uppstår problem), stegring (“spänningen stiger”), peripeti/vändpunkt (något avgörande
som påverkar händelseförloppet sker), upplösning (hur det gick).

 

Lyrik

lyrik/dikter/poesi = korta texter med bildspråk i
bunden eller obunden form, ofta med syfte att skapa en stämning eller beskriva
ett ögonblick.

versrad = en rad i en dikt.

strof = “ihopklumpade rader” i en dikt (med tom rad
före och efter).

bunden vers = dikter som följer ett regelbundet
mönster, t.ex. har en regelbunden rytm eller rimmar (ofta gammaldags)

obunden vers/fri vers = moderna dikter som inte följer
några regler eller givna mönster.

 

Stilfigurer
(förekommer ofta i både dikter och tal).

bildspråk = när diktaren skapar en konkret bild för
att uttrycka något abstrakt, t.ex. en känsla.

Åskmoln, blixtar och dunder – vad kan det signalera
för känslor?

liknelse = en språklig bild som innehåller
jämförelseordet “som” eller “liksom”. “Du är som en ros”.

metafor = språklig bild där jämförelseordet “som”
eller “liksom” saknas.

personifikation = en språklig bild där en sak eller
ett abstrakt begrepp beskrivs som levande, som mänskligt och med tillhörande
mänskliga egenskaper.

kontrast = motsatser ställs mot varandra för att göra
det ena eller det andra ännu tydligare.

paradox = ett påstående som verkar orimligt, men som ändå
innehåller en sanning, ung. motsägelsefullt.

symbol = en bild som står för något annat, ofta något
abstrakt.

allitteration = ord som står nära varandra börjar med
samma ljud

ironi = skenbart uttryck för uppskattning som
egentligen innebär kritik eller hån, man säger något positivt men menar
motsatsen.

eufemism = förskönande uttryck för något som anses
fult eller tabubelagt (något som anses fult/förbjudet att prata om).

 

Dramatik

tragedi = sorgespel, tragisk pjäs.

komedi = lustspel, används både om film och dramatik

dialog = repliker (det som personer säger) och som
finns återgivna i texten

 

Vid
argumenterande texter/tal

tes = den tanke/det påstående som den argumenterande
texten vill föra fram.

motsatt tes = det påstående som talar emot tesen.

premiss = den bakomliggande förutsättning som hela
argumentationen bygger på .

argument = det man säger för att bevisa att ens tes är
korrekt.

stödargument = ett extra argument som gör det
ursprungliga argumentet starkare.

motargument = argument som talar mot tesen.

slutsats = hur vi borde tänka/handla om vi godkänner
argumentationen.

vaga ord = ord som saknar en klart definierad
betydelse (t.ex. “bra”)

värdeladdade ord = ord som klingar negativt eller
positivt.